Szukaj:



Ostatnio oglądane:
  • Eukalyptus [sv]
  • wiki/ [skins-1.5]
  • Портал:Техника [ru]
  • Kategorija:Tehnika [sl]
  • Портал:Обзор [ru]
  • Portál:Matematika [sk]
  • Портал:Спорт [ru]
  • te/function.fsockopen [skins-1.5]
  • Тайный Совет (Япония) [
  • Помоћ:Како да се регис
  • Kanarieöarna [sv]
  • Википедија:НПП [sr]
  • Kategória:Prírodné vedy [sk]
  • Kategória:Literatúra [sk]
  • Pomoč:Vsebina [sl]
  • Grafika:Coat of Arms of Zimbabwe.svg [pl
  • Википедија:Трг [sr]
  • Om [en]
  • Слика:Svsimeon.jpg [sr]
  • Rödstjärtad korpkakadua [sv]
  • Wikipedia:Kontakt [sv]
  • Kategorija:Ljudje [sl]
  • Портал:География [ru]
  • Logika [sk]
  • Wikipedija:Tematsko kazalo [sl]
  • Main Page [sk]
  • Слика:Nuvola filesystems services.p
  • Wikipedija:Hitri seznam [sl]
  • Kategória:Jazykoveda [sk]
  • Wybierz język: ar | id | bg | ca | ceb | cs | da | de | et | en | es | eo | fr | he | hr | it | ko | lt | hu | nl | ja | no | pl | pt | ru | ro | sk | sl | sr | fi | sv | te | tr | uk | zh
    Historia i autorzy | źródło tekstu - Wikipedia | Edycja

    Eukalyptussläktet

    Från Wikipedia

    (Omdirigerad från Eukalyptus)
    Hoppa till: navigering, sök
    ?Eucalyptussläktet
    Eucalyptusskog
    Eucalyptusskog
    Systematik
    Domän: Eukaryoter
    Eukaryota
    Rike: Växtriket
    Plantae
    Division: Fröväxter
    Spermatophyta
    Underdivision: Gömfröväxter
    Angiospermae
    Klass: Trikolpater
    Eudicotyledonae
    Ordning: Myrtales
    Familj: Myrtenväxter
    Myrtaceae
    Släkte: Eucalyptussläktet
    Eucalyptus
    Vetenskapligt namn
    §Eucalyptus
    Auktor: L'Hér.
    Arter (urval)
    Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

    Eucalyptussläktet är ett växtsläkte inom familjen myrtenväxter. De är träd, sällan buskar, med läderartade, ofta blågröna blad, som alltid vänder kanten mot solen. Eukalyptusskogar ger därför inte mycket skugga. Det finns nästan 600 arter av eucalyptus och de flesta av dem kommer ursprungligen från Australien. Några få arter kommer från Nya Guinea och Indonesien. I Australien finns de över i stort sett hela kontinenten, anpassade till alla klimat som förekommer. Det finns ingen annan världsdel där trädfloran är så dominerad av ett enda släkte som eucalyptus är i Australien.

    Alla eucalyptusarter är städsegröna, men några har bark som fälls. En olja som utvinns ur eucalyptusblad innehåller ämnen som är antiinflammatoriska. I större mängder kan de vara giftiga. Flera pungdjur, framför allt koala och opossum, tål dock dessa ämnen jämförelsevis bra. Varma dagar avdunstar eucalyptusolja från träden. Ångan stiger uppåt och lägger sig som ett karaktäristiskt blått dis över det australiska landskapet. Eucalyptusoljan är mycket brandfarlig och skogsbränder sprider sig lätt genom trädkronorna där luften är oljemättad. Själva träden tål skogsbränder bra. Det är till och med så att de flesta eucalyptusarterna är beroende av skogsbränder för sin spridning. De har reservknoppar under barken och vissa frön öppnar sig inte förrän vid hög temperatur eller brand.

    Eucalyptus uppstod för mellan 35 och 50 miljoner år sedan, då Australien och Nya Guinea ganska nyligen hade avskiljts från Gondwana. Eucalyptus förblev dock ett ganska obetydligt släkte så länge som floran dominerades av regnskog. För ungefär 20 miljoner år sedan började dock klimatet i Australien bli torrare. Det medförde att jorden blev mindre näringsrik och skogarna mer glesvuxna än tidigare. De dominerades då av växter i släktena Casuarina och Akacia. När de första människorna anlände för omkring 50 000 år sedan blev skogsbränder vanligare och mer regelbundna och snart utgjorde de brandälskande eucalyptusträden ungefär 70 procent av den australiska skogen.

    Det finns ett mindre släkte av eucalyptusliknande träd, Angophora, som varit känt sedan 1700-talet. Genetisk forskning visade 1995 att vissa eucalyptusarter var mer släkt med Angophora än med de andra eucalyptusarna. Dessa arter flyttades ut ur eucalyptussläktet och blev ett helt nytt släkte, Corymbia. Även om de nu är tre olika släkten så hör de ändå släktmässigt samman, och i vardagligt tal kallar man alla dessa växter för "eucalyptus".

    Det finns exemplar av arten Eucalyptus regnans som hör till världens största träd. De finns i Tasmaniens skogar och de högsta är 92 meter. Det gör dem till världens högsta gömfröväxter. Det finns högre träd, men de är barrväxter.

    De allra flesta eucalyptusarterna tål inte frost, eller tål endast lätt frost (-3°C till -5°C). Det finns dock en art, Eucalyptus pauciflora som klarar -20°C och ett par underarter, Eucalyptus pauciflora ssp. niphophila och Eucalyptus pauciflora ssp. debeuzevillei, som tål ännu lägre temperaturer.

    Eucalyptusbladen är dimorfa. Som unga är bladen motsatta och ofta ganska runda och ibland utan bladskaft. När de blir några år blir de dock mer avlånga och med ett långt bladskaft. Växterna blommar inte förrän det äldre bladverket börjar utvecklas, med undantag av grå eucalyptus (Eucalyptus cinerea).

    Flera arter av eucalyptus (bland annat Eucalyptus regnans och Eucalyptus delegatensis) har stor betydelse som virkesträd. Många arter, t.ex. Eucalyptus globulus odlas i plantager i länder som Brasilien och Indonesien för kemisk pappersmassatillverkning. De är idag den volymsmässigt viktigaste råvaran för pappers och massaindustrin.

    [redigera] Externa länkar

    Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Eukalyptussl%C3%A4ktet
    Change language: All | العربية | Bahasa Indonesia | Български | Català | Cebuano | Česky | Dansk | Deutsch | Eesti | English | Español | Esperanto | Français | עברית | Hrvatski | Italiano | 한국어 | Lietuvių | Magyar | Nederlands | 日本語 | Norsk (bokmål) | Polski | Português | Русский | Română | Slovenčina | Slovenščina | Српски / Srpski | Suomi | Svenska | తెలుగు | Türkçe | Українська | 中文

    Autorem skryptu AdWiki v0.9uni (2007) jest husky83 (licencja dla bestpartner )
    Wikipedia jest zarejestrowanym znakiem towarowym Wikimedia Foundation
    Wszystkie materiały pochodzą z Wikipedii, obięte są licencją GNU Free Documentation License
    Choroby weneryczne bilety autokarowe Przebieg ciy Warszawa filmy | system wymiany linków wymiana linkami wymiana linkami . - . - . - . - . - . - . - . - . -